|
Aveln inom Kärrmarkens Kennel bedrivs endast med få selektivt utvalda individer. Kvalitet har högsta prioritet.
För att nå och finna sådana individer, måste vi använda oss av jakt provade/meriterade hundar, eftersom dessa är bedömda på ett objektivt sätt.
Det är också av stor vikt att kullsyskonen till avelsdjuren är provade. Detta har sin förklaring i att det är inte individens enskilda jaktliga begåvning som är den avgörande faktorn för det jaktliga utfallet på den kommande kullen, utan snarare det jaktliga medelvärdet för kullen totalt, som avelshundarna är komna ur.
Även om det finns ett gott jaktligt värde på individerna, bör man aldrig göra avkall på värden så som
- God jakt exteriör
- Psykiskt & fysiskt friska individer
Dessa tillsammans med jaktliga egenskaper bör utgöra nyckelord för all kvalitativ avel med jakthundar.
Vi på Kärrmarkens Kennel följer upp tidigare avkommer för att se om teorin även fungerar i praktiken. Därför är det obligatoriskt och nödvändigt att våra köpare jakt & utställningsprovar samt kontrollerar friskheten på sin hund, enligt gällande regler för rasen.
Detta görs inte bara för köparen och vår egen del, utan för att tillgodose rasens möjliga överlevnad som en god frisk jakthund.
Låter detta logiskt och självklart för dig som köpare, då är du säkert beredd på att göra det bästa för rasen, ty det är inte bara du och jag som vill få en god frisk jakthund, utan även kommande generationer av jägare efter oss.
På ett enkelt sätt kan man sammanfatta produkten genom att säga:
Från jägare för jägare!
WACHTELHUND
För mig är Wachtelhunden i huvudsak en skogsjakthund och jag använder den så oftast.
När det gäller mitt jaktliga tänkande tillhör jag troligen den äldre generationen av jägare, att stå still efter att jag släppt hunden är för mig naturligt. När hunden tagit upp och drevet är på väg bort, söker jag mig ett bra pass i närheten och detta för att störa så lite som möjligt.
Man kan med god säkerhet säga att jag inte tillhör de som för hunden genom såten, utan snarare premierar en hund med stort självständigt sök med bra upptagsförmåga.
Jag önskar också hundar med ett spårnoga drevsätt och med lite längre drevtid, eftersom jag i huvudsak jagar i storskog med större sammanhängande skifte utan naturliga såt gränser. Jag framhåller också jakt i förhållande till den enskilda individens prestation och försöker undvika så kallad pack jakt.
Spårnoga drevsätt tillsammans med tätt hörbart skall gör många gånger så att man får bukt på drevdjuret, det förutsätter dock att jag inte själv fört oväsen.
På så sätt får jag många gånger själv som hundförare fina skott chanser efter ca 20-30 min drev. För mig är hundens totala arbete själva passionen, inte skottet, även om jag tar chansen när tillfälle ges.
Likaså gäller när jag jagar vildsvin med våra hundar, hundarna ska självständigt finna och resa viltet i största möjliga mån men här råder vissa undantag när det gäller tätare biotoper som vassområden, tätare planteringar som salix mm, här försöker jag mera jobba tillsammans med hunden och på så vis har många fina skott chanser uppenbarat sig.
Jag använder också Wachtelhunden vid eftersök på diverse vilt varje år, i huvudsak gäller det klövvilts eftersök men också för fjädervilt.
Vad jag menar är att korrekt träning tillsammans med anlag, fungerar Wachtelhund utmärkt både som apportör och på viltspår.
Eftersom jag också jagar en del sjöfågel på både uppflog och sträck använder jag Wachtelhunden som apportör vid detta, med gott resultat, en Wachtelhund med korrekt träning kan verkligen under sådan förhållande visa sin enorma viltfinnare vilja.
STRÄVHÅRIG VORSTEH
Till stor del använder jag min Vorsteh vid den Skånska slättjakten.
Vid jakt på höns fågel fungerar den utmärkt som stående hund, det som inte ska glömmas är att det går lika bra att skjuta hårvilt som exempel hare på stånd, för den färdigtränade Vorsteh hunden.
Vid mindre såt jakt är rasen en ypperlig jakthund, det vilt den inte ställer kör den ut till skyttarna. Hunden jobbar ofta lite mera förare troget jämfört med Wachtelhunden och är därför enligt min mening betydligt bättre vid denna jaktform och till skillnad från min andra ras, så för jag här Vorstehn genom såten.
I eftersöks citationer har jag upplevt Vorstehn med sin explosivitet och stora kapacitet att ta vittring i vind var mycket effektiv. Med hjälp av dessa egenskaper kan den av fånga skadat vilt mycket snabbt på ett mindre spårnoga sätt.
Naturligtvis är det så att rasen går också att använda vid viltspår och när man närmar sig klövviltet i dess sårlega, snor ofta hunden i vind för eventuell avfångning, eller på annat sätt få stopp på det skadade djuret.
Tillsammans med min andra ras använder jag också Vorstehn som apportör vid sjöfågeljakt. Rasen besitter ofta en utpräglad vilja att finna, sammanbets viljan och att ta dirigering är aning bättre här än Wachtelhundens, och med lite träning kan Vorstehn bli en mycket goda simmare.
Per Westergren
|
